Livet suger med jämna mellanrum. Just nu grämer jag mig inför min kommande placering på förlossingen v. 44 - nu måste jag verkligen kunna allt! Plus att jag måste minst förlösa 19 barn till men det borde man hinna på 7 veckor... Hoppas bara jag får en bra handledare - allt hänger på en bra handledare. På en av mina praktikplatser kände jag mig så värdelös att jag ville ge upp barnmorskedrömmen och jobba på industri istället. Jag frågade till och med N om de inte behövde folk på hans jobb. Jag grät innan praktiken, på praktiken och efter praktiken. Men när allt var som jobbigast fick jag ett kort från en mamma jag förlöst hon skrev:
"Hej M och Louise!
Vi ville bara skicka ett litet kort för att visa hur mycket vi uppskattade ert fantastiska stöd under X födelse lördagen 9 februari.
Louise du kommer att bli en fantastisk barnmorska!
Vi är så glada att ni var med oss hela dagen och till och med
jobbade över för våran skull.
Vi vill naturligtvis tacka alla andra barnmorskor och läkare
som var med oss under dagen!
Många kramar xxx, xxx och x"
Detta kort räddade mig helt!
When every thing is dark, just remember to turn on the lights
1 kommentar:
Jag är i samma sits. Jag ska också ut på praktik i sju veckor snart och jag måste också kunna allt. GAH! Det känns obehagligt, men det brukar alltid gå bra. Lycka till!!!
Skicka en kommentar