torsdag 4 augusti 2011

Jag har krypit in under en sten

Ibland suger livet fruktansvärt mycket.
Jag har krypt in under en sten och tänker stanna där ett tag.
Sen är det bara att bita ihop och komma igen.

Käre herr Winnerbäck sätter ord på mina tankar:


Som ett obehagligt allvar
drar sig hösten in i stan.
Det finns en doft av allt i mörket, kallt och blött,
och nästan tyst.

Ensamma dar, väldiga värld,
orden ekar i hennes röst.
Ingen sömn och inga svar.
Ingenting kvar mer än ett rostigt svärd,
som hugger och vrider sig i ditt bröst.
Vi ses på hjärtats bar,
det här är brustna hjärtans höst.

Här är timmarna av ovisshet
poeternas bensin
här är natten när vi räknar våra stygn
allt gick så fort

Du kan dränka dig i minnen
eller litervis med vin
du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn
men allt är gjort

3 kommentarer:

Mickan sa...

<3

Ida sa...

I hate to see you sad...
KRAAAAM

Nathalie sa...

låter inge vidare min vän, vet att en kram inte är så mkt till tröst men alltid något kram på dej vännen